Informationssäkerhet 2026 – vad betyder det i praktiken?
Det här inlägget bygger på våra erfarenheter från arbete med svenska organisationer inom reglerade och samhällsviktiga verksamheter. Här delar vi Seadots perspektiv på varför informationssäkerhet blir en strategisk ledningsfråga 2026 och vad det betyder i praktiken.
Från teknisk skyddsfunktion till strategisk ledningsfråga
Informationssäkerhet 2026 handlar inte längre främst om teknik, utan om hur ledning och styrelse styr risk, ansvar och prioriteringar i en digital verksamhet.
Informationssäkerhet har under lång tid betraktats som en teknisk disciplin, ofta placerad långt ner i organisationen. Det är också så vi på Seadot ofta har mött säkerhetsarbetet hos organisationer genom åren. Inför 2026 ser vi ett tydligt skifte. Säkerhet är inte längre ett separat skyddslager, utan det är en integrerad del av hur organisationer styr, prioriterar och fattar affärsbeslut.
Drivkrafterna bakom förändringen är flera: en snabbt föränderlig hotbild, ökad användning av AI, nya regulatoriska krav och ett tydligare ansvar för ledning och styrelse. Tillsammans gör de informationssäkerhet till en strategisk fråga snarare än en operativ stödfunktion.
Tre krafter som formar säkerhetsarbetet 2026
- AI förändrar både hotbild och försvar
AI används i dag inte bara för att stärka säkerheten, utan också för att skala och automatisera angrepp. Deepfakes, AI-genererad social engineering och mer träffsäkra intrång gör att traditionella, reaktiva säkerhetsåtgärder inte räcker.
För organisationer innebär det ett behov av:
- tydligare styrning av hur AI får användas
- riskbedömning av olika AI-baserade lösningar
- förmåga att kombinera automatisering med mänskligt omdöme
- Nya regelverk höjer kraven på styrning och ansvar
Med NIS2, DORA och kommande AI-reglering skärps kraven på hur organisationer arbetar med informationssäkerhet. Det räcker inte längre att ha policyer och tekniska kontroller på plats, utan organisationer måste kunna visa att säkerhetsarbetet är systematiskt, riskbaserat och förankrat hos organisationens ledning. Dessutom förväntas ytterligare reglering i framtiden.
Det innebär bland annat krav på:
- tydligare ansvarsfördelning
- dokumenterade arbetssätt
- kontinuerlig uppföljning och förbättring
- Ledning och styrelse får ett tydligare ansvar
Informationssäkerhet är i allt högre grad en fråga för ledning och styrelse. Beslut om digitalisering, molntjänster, AI och outsourcing är också beslut om risk som måste följa organisationens riskaptit och förankras i organisationens alla lager.
Organisationer som lyckas 2026 är de som:
- har ett systematiskt, heltäckande riskarbete
- kopplar säkerhetsfrågor till verksamhetsrisker
- prioriterar utifrån affärskritikalitet
- integrerar säkerhet i styrmodeller och beslutsprocesser
Från punktinsatser till sammanhållet säkerhetsarbete
Många organisationer har investerat i teknik, utbildning och regelverk. Det är något vi ofta ser i vårt arbete: viljan finns, engagemanget finns, men helheten saknas ibland. Ändå upplever vi ofta att säkerhetsarbetet är fragmenterat. Insatserna finns men de hänger inte alltid ihop.
Ett sammanhållet säkerhetsarbete bygger på:
- en gemensam nulägesbild
- förståelse för organisationens mognadsnivå
- tydliga prioriteringar
Här blir struktur minst lika viktig som teknik.
Hur Seadot arbetar med informationssäkerhet i praktiken
På Seadot stöttar vi dagligen organisationer i att gå från ambition till ett styrbart och verksamhetsnära säkerhetsarbete. Vårt fokus ligger på att skapa struktur och tydlighet, så att säkerhetsarbetet går att leda, följa upp och utveckla över tid.
Exempel på hur vi kan stötta organisationer:
- gapanalyser för att skapa en tydlig nulägesbild
- mognadsbedömningar som underlag för prioritering
- rådgivning kring styrning, ansvar och arbetssätt
Vanliga frågor om informationssäkerhet
Vad innebär det att informationssäkerhet är en ledningsfråga?
Det innebär att beslut om digitalisering, AI, molntjänster och leverantörer också är beslut om risk. Ledning och styrelse behöver därför äga styrning, prioritering och uppföljning av informationssäkerhet.
Hur påverkar NIS2 informationssäkerhetsarbetet i praktiken?
NIS2 ställer krav på systematiskt säkerhetsarbete, tydlig ansvarsfördelning och förmåga att visa efterlevnad. Det räcker inte med policydokument – arbetssätt och styrning måste fungera i praktiken.
Vad bör organisationer prioritera inom informationssäkerhet?
De flesta organisationer behöver börja med att skapa en tydlig nulägesbild, bedöma mognad och prioritera åtgärder utifrån verksamhetsrisk snarare än att införa fler isolerade kontroller.
Vår reflektion inför 2026
2026 kommer att ställa höga krav på organisationers förmåga att hantera risk, förändring och osäkerhet. Informationssäkerhet är en central del av detta.
Organisationer som redan nu tar ett helhetsgrepp om säkerhetsarbetet, och förankrar det i ledning och styrning, kommer att stå starkare, både ur ett affärs- och förtroendeperspektiv.